Att kolhydraträkna

Innan man börjar med kolhydraträkning så bör du diskutera mer med ditt diabetesteam om hur du går till väga och du kan få mer exakt hjälp. Detta är en kort information.

Det finns två olika metoder att kolhydraträkna som beskrivs nedan. Vanligtvis är det så att man börjar med 500 regeln, för att därefter börja med finliret och avancerad kolhydraträkning.

500 regeln

Du tar 500 och delar med din dagliga dos insulin (basal/långtidsverkande + måltidsdoser).

Exempel:
1. Du har 25 E insulin i basal/långtidsverkande + 25 E till måltiderna (det är en fördel om ca 50 procent av ditt insulin kommer från måltidsdoserna).
2. Det blir 500/50 = 10. Kolhydratkvoten blir i detta falla 10. Det betyder att man till 10 g kolhydrater (kh) behöver 1 E insulin.

25 E + 25 E = 50 E
500/50 E = 10
Dvs: kolhydratkvoten blir i detta exempel 10
Låt oss gå vidare i exemplet ovan.
Hur mycket insulin behöver du ta till en frukost som innehåller 50 g kh (kolhydrater)?
50 g kh / 10 (kolhydratkvoten) = 5 E insulin
Svar: Du skall alltså ta 5 E insulin till denhär frukosten


Avancerad kolhydraträkning
Innan du börjar måste du ha följande information:
1. Skriv upp och räkna ut hur många gram kolhydrater måltiden innehåller
2. Skriv upp vad ditt blodsocker var före måltiden
3. Skriv upp vad ditt blodsocker var två timmar efter måltiden
4. Skriv upp hur mycket insulin du gav till måltiden

Exempel på kostregistreringstabell för avancerad kolhydraträkning:

P Sort B-gluc Kolh E Insulin B gluc 2h senare Kolh faktor
2 st Grovt bröd 6,7 60
2 dl Lättfil 10
1 Äpple 15
2 skivor Ost -
Lite Lättmargarin -
3 dl Havrfras (ej glutenfri) 30
Totalt måltiden 115 11,5 E 7,8 1E/10g kh

 

Rätt mängd insulin
Om blodsockret inte avviker mär än 2 mmol efter måltiden jämfört med innan måltiden har du gett rätt dos insulin.
I exemplet i tabellen: 7,8 mmol – 6,7 mmol = 1,1 mmol

Fel mängd insulin
Om blodsockret hade varit t ex 14 mmol efter måltiden går det inte att använda den måltiden. Du hade då givit för lite insulin till den här måltiden.
Om blodsockret istället hade varit t ex 4 mmol hade du givit för mycket insulin.

Observera att man vanligtvis måste göra ganska många kostregistreringar för att få det hela att stämma, speciellt om gäller det om du idrottar mycket vissa dagar och sitter mycket still andra dagar.
Det är ganska vanligt att man behöver mer insulin (dvs högre kolhydratkvot) vid vissa tider på dygnet, vanligtvis en högre dos insulin till frukost.

Exempelvis
Till frukost kan man behöva ta 1 E insulin till 7 g kh (kolhydrat) = kolhydratkvot 7.
Till övriga måltider kan man behöva ta 1 E insulin till 12 g kh (kolhydrater) = kolhydratkvot 12.

Kolhydrater

Insulinet transporterar kolhydrater in i cellerna. Strukturen på dessa och vad du äter till avgör hur snabbt blodsockret höjs. Exempelvis ger ett bröd med hela korn en långsammare blodsockerhöjning liksom en fettrik måltid och vissa typer av fiber.

Mängden insulin du skall ta till måltiden avgörs alltså av måltidens kolhydratmängd medan struktur, fettmängd mm avgör hur lång tid det tar för blodsockret att höjas. Men det finns också andra saker som påverkar blodsockret som motion, inaktivitet, gastropares (när maten ligger kvar länge i magsäcken) mm.

Det är viktigt att veta om måltiden ger ett snabbt eller långsamt blodsockersvar. Om måltiden t ex har ett högt fett- eller fiberinnehåll kan du behöva ta insulinet över en längre tid, förlängd måltidsdos om du har pump eller vid kanske två tillfällen om du har penna.

Kolhydrater finns exempelvis i:
• Bröd, mjöl och flingor
• Potatis, ris, pasta (den glutenfri verkar vara snabbare än ”vanlig” pasta)
• Majs, ärter, baljväxter (ärtor, bönor, linser)
• Frukt, bär, juice, ”vanlig” saft, nektar
• Mejeriprodukter som mjölprodukter, filprodukter (ost innehåller inte kolhydrater)
• Panerade kött och fiskprodukter och vissa utdrygade charkprodukter. Ren fisk och rent kött/kyckling innehåller inte kolhydrater
• Choklad, glass, godis, kakor, de flesta snacks mm

Såhär räknar du ut kolhydratmängden i ett livsmedel

Kolhydratmängden i livsmedel kan du ofta utläsa an näringsdeklarationen på förpackningen. Vanligen anges mängden kolhydrater per 100 g, men ibland finns det även uträknat per portion, per kex eller liknande. Du kan även få speciella tabeller av din dietist/ditt diabetesteam eller hitta uppgifter i speciella näringstabeller på t ex Livsmedelsverkets hemsida eller i speciella kostprogram.

Exempel på en innehållsdeklaration i kex

Näringsvärde per 100 g i kex
Energi i kJ/kcal 200/500
Protein    6 g
Kolhydrater  66 g
Fett  23 g
Kostfiber 0g 
För att räkna ut mängden kolhydrater per kex gör du på följande sätt:
Exempel: Varje kex väger 20 gram (20g/100g = 0,2 av 100 g)

66 g kolhydrater x 0,20  = 13.2 g kh / kex

Text: dietist Agneta Strömgren

 

  •    
  •  
  •    
  •  
  •  
  •    

I samarbete mellan

Celiaki Förbundet
Diabetesförbundet

Forum

Diskutera med andra om livet med celiaki-diabetes!

Till forumet

Kontakta oss:

Svenska Celiakiförbundet

info@celiaki.se

Svenska Diabetesförbundet

info@diabetes.se

 

Läs mer om Celiakidiabetes-projektet.

Dessa webbsidor är framtagna med stöd från Allmänna Arvsfonden.

 

: