Celiaki (glutenintolerans) är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakas av överkänslighet mot gluten – ett protein i vete, råg och korn. Att äta spannmålen leder i första hand till skador på tunntarmsslemhinnan.

Förekomst
Man räknar med att minst en av hundra svenskar har celiaki. Undersökningar från Finland och Sverige talar för att både celiaki, typ 1-diabetes och allergier har blivit allt vanligare de senaste årtiondena, men orsaken är oklar. En aktuell svensk undersökning gjord på tolvåringar visar vidare att så många som tre procent har celiaki, vilket är en högre andel än som rapporterats från andra länder. På varje diagnostiserad patient går det två som har glutenintolerans utan att veta om det; särskilt bland vuxna är mörkertalet stort.

Orsak okänd
Exakt vad som framkallar celiaki vet ingen i dag. Ärftlighet och en kost innehållande vete, råg eller korn är förutsättningar. Vissa spjälkningsprodukter av gluten leder till en reaktion i tarmens immunsystem som i sin tur leder till en kraftig inflammation i tunntarmsslemhinnan med åtföljande utslätning av tarmluddet. Dessutom påverkar andra faktorer, men exakt vilka dessa är vet vi i dag inte så mycket om. Vi vet att amning har en skyddande effekt, men vi vet inte om den ger långsiktigt skydd. I dag rekommenderas att när spädbarn
introduceras för mat med gluten ska det vara i små, långsamt ökande mängder medan de fortfarande ammas.

Symtom och behandling
Det pågår en hel del forskning kring celiaki. Forskningen rör hur vanlig sjukdomen är, om den fortfarande ökar, ärftlighetens betydelse, immunreaktioner i tarmslemhinnan, förbättrad och förenklad diagnostik
och behandling samt kopplingen till andra sjukdomar. Målsättningen är att i framtiden kunna förhindra att man får celiaki och att kunna erbjuda nya, effektiva och samtidigt enklare behandlingar än glutenfri kost. Tidigare trodde man att glutenintolerans endast drabbade barn under deras första år. I dag vet man att den kan utvecklas när som helst under livet. Små barn får ofta tydliga symtom på celiaki medan äldre barn och vuxna oftast får mer diffusa. Därför talar man ibland om symtomfattig eller ”tyst” celiaki. Hos små barn är vanliga kännetecken dålig viktökning, kräkningar, matleda, diarré eller förstoppning.
Många blir griniga, hängiga och trötta. Hos tonåringar kan förstoppning, magsmärtor, trötthet, blodbrist, dåligt längdtillväxt och försenad pubertet vara symtom på celiaki. Många har relativt obetydliga symtom och upplever sig friska. Först när de börjat äta glutenfritt märker de skillnaden.

Glutenfri kost utan vete, råg och korn är behandlingen och den är livslång. Numera kan specialhanterad havre utan inblandning av vete, råg eller korn ingå
i maten för de flesta. Jämfört med för tio år sedan är det betydligt enklare att leva med celiaki i dag. Utbudet av produkter ökar ständigt och glutenfritt går att hitta i alla större livsmedelsaffärer.

Viktigt att ställa rätt diagnos
Symtomfattig eller så kallad tyst celiaki innebär att man har sjukdomen, men inga eller mycket milda symtom. Att motivera till glutenfri kost är ändå viktigt så att tunntarmsslemhinnan läker och att man därmed både känner sig och blir helt frisk. Det är också viktigt för att undvika följdsjukdomar som depression, trötthet, näringsbrist, benskörhet och ofrivillig barnlöshet. Att däremot få i sig gluten av misstag vid enstaka tillfällen är inte farligt.

Eftersom personer med typ 1-diabetes löper ökad risk att få även andra autoimmuna sjukdomar, screenas dessa patienter numera för celiaki. Det sker genom blodprov som har en tillförlitlighet på 97–99 procent, men endast är vägledande. För att säkerställa diagnos fordras även en biopsi (provbit) av övre delen av tunntarmens slemhinna; det görs via gastroskopi eller
kapselbiopsi. Vid gastroskopi kan man ta flera biopsier från olika delar av tunntarmen; på barn görs undersökningen under narkos så den inte upplevs som obehaglig. Kapselbiopsi innebär att en liten kapsel som sitter
på en smal gummislang förs ned genom munnen till tunntarmen, där biopsi tas. Det sker med hjälp av röntgengenomlysning och under lugnande medicinering
för att minska obehaget. Biopsierna undersöks sedan i mikroskop.

Normal tunntarmslemhinna med normal veckbildning. Bildkälla: Mikroskopifoto Per Hörstedt, EM-plattformen, Umeå universitet.	Utslätad tunntarmslemhinna hos patient med obehandlad celiaki. Man ser inga veck utan bara så kallade kryptöppningar.

Stor som en tennisplan
Normalt är tarmen klädd med tarmludd (villi) som suger upp näringen ur maten. Hos en vuxen motsvarar tarmens yta storleken av en tennisbana. När man har celiaki inflammeras tunntarmsslemhinnan och tarmludden
förstörs. Av tennisbanan är då endast serverutan intakt.
En skadad slemhinna har svårt att ta upp all näring, vilket förklarar de flesta av symtomen. Efter en tid med glutenfri kost blir slemhinnan återställd och sjukdomssymtomen försvinner. Slutar man äta glutenfri kost återkommer tarmskadan. Hos små barn tas ibland upprepade biopsier för att säkerställa diagnosen. Det är viktigt eftersom dieten är livslång.

Text: Eva Kilhström